"Det var inte likt henne att tänka så om Göran. Hon hade anpassat sig till deras gemensamma tillvaro som hon en gång frivilligt valt att dela. Hon hade gjort den till en vana. En vana står man ut med, för den blir med tiden så gott som omärklig. Och vad beklagade hon sig över? Hon hade fått det trygga liv hon förmodligen inte var i stånd att leva utan och den gode okomplicerade man som hon helhjär...