Lars-Arne Sjöberg
Boken ingår i en serie ”Nyfiken på…”
© 2020: Lars-Arne Sjöberg
Alla rättigheter förbehålls
Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige
Påven Franciskus har uppmanat oss att sluta med slit och slängkulturen genom att återanvända, förbruka mindre och begränsa resurserna från icke-förnyelsebar materia och energi. Så låt oss göra som påven säger och tänka grönare i vår vardag1.
Vi måste ändra köp, slit och släng till köp, slit och återvinn.
Köp, slit och släng, ett talesätt myntat 1960 av Lena Larsson. Hon var en svensk inredningsarkitekt, känd som företrädare för en för sin tid okonventionellt vardagsvänlig familjemiljö och för det på 1960-talet moderna slit-och-släng-idealet.
Vi måste betrakta avfall som en resurs och en råvara. Det enda som vi med gott samvete kan kalla avfall är det som vi ofta benämner deponi.
Vi måste arbeta för en cirkulär ekonomi, som handlar om att öka resurseffektiviteten i samhället och ta oss bort från linjära processer till mera cirkulära kretslopp där ett företags restprodukter kan vara ett annat företags råvara2.
Ett stort problem är dock att politiken och kanske ännu mer våra myndigheter tänker och arbetar med enskilda frågor och saknar helhetsperspektiv. Våra statliga myndigheter är skapade enligt gamla mönster och är tyvärr att likna vid stuprörmyndigheter.
Mycket av det vi äger är utsatt för olika förändringar av mode och grupptryck. Kläder och elektronikprodukter är typexempel på detta. Elektronikprodukterna är skapade så att de går sönder inom en viss tid för att locka (läs: tvinga) oss att köpa nytt3.
Alternativ är Tradera, Blocket m.m. där försäljning sker till ett fast pris eller efter en auktion.
Lagen
Lagen beskriver avfall som varje föremål, ämne eller substans som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.
Hushållsavfall är avfall från privatpersoner, men också liknande avfall från till exempel kontor, restauranger och skolor.
Alla farliga ämnen som fanns i de produkter som vi köpte, de finns också i avfallet vi lämnar efter oss. Om avfallet inte tas omhand på ett riktigt sätt kan det skada både människor och miljön. Men det mesta av de värdefulla ämnen som fanns i det vi köpte en gång, de finns också i avfallet. Därför återvinns mycket av vårt avfall, antingen som material, som humus och näring eller som energi.
Skräp som slängs i naturen (eller på stadens gator) riskerar att läcka farliga ämnen. Det mesta tar också väldigt lång tid att bryta ner4:
http://natgeo.se/natur/klimatforandringar/sa-fixar-du-klimatet#cxrecs_s
http://www.ikem.se/kurser-moten/almedalen-2015/notiser-fran-almedalen/slit-och-slang-har-blivit-kop-och-slang
https://urskola.se/Produkter/183844-Sanningen-om-konsumtion-Slit-och-slang
https://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/vad-aer-avfall/
Vi måste tänka lite mer långsiktigt även när vi köper årets julklappar till våra nära och kära.
Linjär ekonomi
Vi har haft en linjär ekonomi där vi tar resurser från naturen, producerar, konsumerar och kastar bort. Detta kan inte fortsätta. Det är oansvarigt för kommande generationer och det är oacceptabelt om vi ska ta klimatfrågan på allvar.
Cirkulär ekonomi
Med en cirkulär ekonomi måste både materiella och naturliga kretslopp fungera. Det man tar från naturen är ett lån som vi ska ge tillbaka.
Detta innebär: