Huvuddelen av alla textilier är oljebaserad polyester och resterande del är bomull. Oljan måste bort, men faktum är att bomull inte är så mycket bättre ur miljösynpunkt.
När det gäller våra kläder, är det en nödvändighet att vi minskar vår förbrukning av bomullstyger. Utvecklingen av nya tyger baserade på fiber från skogsråvara visar lovande resultat.
Ett annat problem är att många tyger – fleece och andra syntetmaterial – släpper sk mikroplastpartiklar, som vid tvätt frigörs och i stor utsträckning återfinns i haven.
Vidare visar utvecklingen av återvinningsmetoder lovande resultat och vi måste återvinning av olika textilier.
Utanför våra städer växer köpcentra upp. Naturligtvis ligger de vid de stora trafiklederna. Samtidigt avfolkas städernas centrala delar och konsumenten förutsätts ha bil1.
Våra resor till köpcentra blir av en så stor omfattning att vi måste räkna in dessa som viktiga faktorer om vi vill minska miljöbelastning.
Svenskarnas klädinköp ger den fjärde största andelen av landets koldioxidutsläpp – efter bilen, biffen och bostaden, alltså våra transporter, vår mat och vårt boende.
Sandra Roos (Industridoktorand, Miljösystemanalys vid Chalmers) har i sin doktorsavhandling2 tagit ett helhetsgrepp på textilers livscykel.
För dig som vill vara maximalt miljövänlig är det bara en enda sak du behöver komma ihåg. Använd dina plagg tills de är utslitna. Det är viktigare än alla andra aspekter, till exempel hur och var kläderna är tillverkade och vilket material de är gjorda av.
Betydelsefullt hur kläderna är producerade. Sandra Roos har ett tips till genomsnittskonsumenten som vill ta miljöhänsyn.
- Tänk på hur du tar dig till klädbutiken. När det gäller klimatpåverkan är det den faktor som är lättast för konsumenten att påverka, som samtidigt har stor effekt.
Av klädernas livscykel kan vi som konsumenter påverka 25 procent av utsläppen.
- Hur miljövänligt är det med e-handel i en jämförelse?
- Generellt är det ett väldigt bra alternativ, säger Sandra Roos, men bara om det inte leder till att man köper kläder som man gillar mindre och därmed använder mindre, eller returnerar många plagg.
- Hos de största e-handelsföretagen är det inte självklart att returnerade kläder går ut till försäljning igen.
Sandra Roos har valt textilier som objekt för en analys. Andra produkter ger kanske andra resultat, men i huvuddragen är de säkert likartat.
Den stora miljöbelastningen kommer naturligtvis från bomullsodlingen och -hanteringen. En annan av hennes slutsatser var mer oväntad.
- De allra flesta miljöindex baseras idag på vilken typ av tygfiber som använts; ull, nylon, polyester eller bomull. Men det är inte där den stora miljöpåverkan ligger, utan i alla efterprocesserna: spinning, vävning, stickning och framförallt i färgningen – den våta beredningen. Alla kemikalier som används där gör den faktiskt lika farlig som bomullsodling.
- Tyger som tillverkas av cellulosa från träd och växter är ett viktigt spår inom forskningen och utvecklingen för att sluta kretsloppet så att textilindustrin blir hållbar. Viskos, modal och lyocell/tencel är exempel på sådana tyger som finns redan idag och som ofta har bra miljöprestanda.