Bortom tanken vilar sinnesfriden.
Alltid. Konstant. Oförstörbar.
© 2019 Tomas Lydahl & Dennis Westerberg
Omslag: Immaculate Studios
Ytterligare medverkande:
Andreas Öhrn, Ann-Marie Hansson, Ann-Charlotte Oetterli, Emma-Linda Borg, Frida Wilén, Gunilla Gustafsson, Hanna Jakobsson, Hans Åkersten, Inger Rydén, Joachim Karlsson,Andreas Holkkola, Nina Koivumäki, Martin Breisner, Malin Olrud, Ola Wallström, Roger Willedin och Susanne Hedenskog.
Förlag: BoD – Books on Demand GmbH, Stockholm, Sverige
Förlag: BoD – Books on Demand GmbH, Norderstedt, Tyskland
ISBN: 9789178515875
Hur kan det vara så, att den psykiska ohälsan i vår del av världen ökar?
Egentligen?
Vi har ju faktiskt fler psykologer, fler psykiatriker, fler beteendevetare, fler socionomer och fler mentala tränare än någonsin förut.
Dessutom fler självhjälpsböcker, fler meditationstekniker, fler mindfulness-centeroch fler yogakurser.
Därtill fler forskningsrapporter, fler diagnoser och fler mediciner än tidigare i historien.
Hur är det möjligt att ohälsan ändå fortsätter att öka?
Egentligen?
Borde inte utvecklingen gå åt andra hållet? Särskilt eftersom vi har det bättre materiellt ställt nu än tidigare.
Vi har exempelvis högre levnadsstandard, hårdare arbetsmiljölagar, fler cykelhjälmar, bättre vägar, fler botmedel till svåra sjukdomar och större frihet att välja väg i livet.
Vår afghanske vän – låt oss kalla honom Mohamed – kan inte för en sekund förstå, hur vi kan må så psykiskt dåligt i Sverige som vi gör, när ingen av oss har tjänstgjort som barnsoldat bland Talibanerna, eller har färdats på en gummiflotte på Medelhavet eller har förlorat sin mamma, pappa, bror och syster under en skottlossning vid den Turkiska gränsen.
Hur är det möjligt att vi mår sämre och sämre i vår del av världen?
Egentligen?
Vad är det vi har missat?
Jo, vi har missat principerna.
Principerna som förklarar skillnaden mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa.
Inte teorierna alltså. Dessa har vi gott om.
Nej, principerna.
Ej heller hypoteserna, modellerna eller förklaringsförsöken.
Nej, just principerna, som skiljer sig från det som det traditionella psykologiska fältet vilat på fram tills nu, nämligen gissningar, sorterade i kollegial ordning.
Ett fält som blandar ihop vetenskap med underhållning och kultur. Som alltså tar mer hänsyn till vem som säger saker, än vad som faktiskt sägs.
Inom upplevelsebranscherna är det ju betydelsefullt vem som håller i penseln, som står bakom mikrofonen eller som har huvudrollen. Till och med viktigare än själva tavlan, sången och filmen. Och detta är precis så som det ska vara.
Inom kultur och underhållning vill säga.
Men inte när det gäller vetenskap. Titel borde vara underordnad sanning.
Antal streck på kavajslaget borde vara mindre viktigt än fundamentala fakta, principer.
Men… de ÄR funna, principerna.
Nu gäller det bara att lägga märke till dem, överväga dess sanningshalt, och sedan sprida dem över världen.
Den här boken har sådana ambitioner nämligen.
Vi som tagit fram den här boken heter Tomas Lydahl och Dennis Westerberg.
Vi arbetar till vardags med att guida människor till insikter som leder till ett skifte i deras liv. Oftast som en övergång från hopplöshet till hoppfullhet, från att ha fastnat i en återvändsgränd till att påbörja en resa i motsatt riktning.
Vår guidning tar ibland form som en föreläsning, som en coach-session eller som i det här fallet, en bok.
Vi har dessutom en podcast, “Tomas och Dennis podcast”, med över 30.000 lyssningar i månaden.
Vår guidning, hur den än tar form, utmanar alltid status quo, och återuppväcker välmående, balans och harmoni.
Vi träffar dagligen människor som vrider sig i plågor och hör hur de skriker ut sin ångest.
Och vi känner igen oss i deras berättelser. Berättelser om att uppleva ett inre helvete. Berättelser om att befinna sig i en hopplös situation.
Vi är väl bekanta med deras historier. Vi har hört dem många gånger förut. Våra egna erfarenheter påminner om det som sägs.
Vi har nämligen själva suttit i samma svarta hål, och vi vet hur det kan vara.
Ja, vi vet.
Precis som att många andra vet. Världen är full av fruktansvärda historier. Sorgliga, men sanna.
Men… vårt viktigaste budskap är inte detta, att vi känner igen oss, att vi kan identifiera oss med de berättelser som blir berättade.
Vårt viktigaste budskap är att vi dessutom vet hur man tar sig ut. Inte som ett “kanske” eller som en förhoppning.
Nej… som ett faktum.
Och det är vårt viktigaste budskap till världen, via den här boken.
– Det finns en väg ut. Vi går först. Häng på.
Tillsammans driver vi – förutom vår podcast och en mängd bokprojekt – också en egen utbildningsakademi, Tomas & Dennis Coach Academy.
Inom ramen för denna akademi, genomför vi två diplomutbildningar varje år, som syftar till att utbilda deltagarna till att bli s.k. 3P-coacher. Alltså att lära sig hur man guidar andra människor till välmående, utifrån tre grundläggande principer [mer om dessa principer inom kort].
Deltagarna kommer från hela landet och möter likasinnade, känner samhörighet och drivs av samma vilja att skapa förändring. Dels för sig själva, men också för människor runtomkring.
Efter tre månaders intensiva studier, med mängder av skratt och gråt, insikter och aha-upplevelser, samt oförglömliga stunder av tacksamhet, gemenskap och kärlek, examinerades våra coacher, den 16 april 2019, beredda att göra skillnad.
Vi tackar våra underbara coacher Andreas Öhrn, Ann-Charlotte Oetterli, Emma-Linda Borg, Frida Wilén, Gunilla Gustafsson, Hanna Jakobsson, Inger Rydén, Joachim Karlsson, Andreas Holkkola, Nina Koivumäki, Martin Breisner, Malin Olrud, Roger Willedin och Susanne Hedenskog, för era fantastiska bidrag till denna bok.
Vi tackar också Hans Åkersten, Ola Wallström och Ann-Marie Hansson som medverkat som gästskribenter.
Ni har alla bjudit på ärliga och uppriktiga berättelser som inger hopp, och som nu alltså resulterat i denna bok.
Tack.
Deltagarnas berättelser syftar till att vara en vägvisare för dig som läsare, till insikter som de själva fått. Insikter om hur livet skapas psykologiskt, via tre enkla och fundamentala principer:
Principen om Tanken skiljer den ena upplevelsen från den andra. Det vi tänker är det vi upplever. En glad tanke ger en glad känsla. En obehaglig tanke det motsatta. Tanken dyker upp i medvetandet, och skapar en värld för oss att leva i. Den försvinner sedan med orden “jag har inte gjort något”, och vi står kvar med en illusion som det enda möjliga att uppleva. Utan att veta att det just bara är en illusion förstås. Endast en tanke alltså. Bara en tanke.
Principen om Medvetandet gör varje tanke som tänks verklig. Så snart tanken hamnar i medvetandet – slumpmässigt – skickas nämligen tanken till våra fem sinnen, synen, hörseln, lukten, smaken och känseln, så att vi upplever det som tänks. Allting som tänks verkar alltså verkligt för den som tänker.
Principen om livskraften lär oss att förstå att alla resurser som vi söker – exempelvis sinnesfrid, självförtroende, mod, motivation, balans, harmoni och kreativitet – är medfödda, dvs. ingår i fabriksinställningen av att vara människa. Resurserna träder fram så snart tankarna som skymmer, skingras.
Principerna får oss att upptäcka hur alla upplevelser av livet, skapas psykologiskt i sinnet, genom principen Tanke.
Världen skapas alltså inifrån och ut. Inte utifrån och in, såsom de flesta fått för sig.
Det enda som krävs för att få en ny upplevelse, är en ny tanke.
Principerna får oss vidare att inse att all psykologisk stress [läs: psykisk ohälsa] beror på ett oskyldigt missförstånd kring vad en upplevelse egentligen är.
De tre principerna visar att upplevelsen av livet inte riktigt är så verklig som den verkar vara.
Upplevelsen är gjord av tanken, men principerna lär oss dessutom att vi inte behöver bry oss om själva innehållet alltså vad som tänks.
Det spelar ju ingen roll vad som tänks, om det som tänks, endast är en tanke, en illusion. Eller hur?
Tanken är just den princip som ger form åt livet för den som tänker, oberoende av vad som tänks.
Ingen tanke, ingen upplevelse.
Ta framtiden som ett exempel. Den händer ju inte nu. Det är ganska enkelt att förstå, eller hur? Varken morgondagen, nästa veckas möte eller nästa sommarsemester kan upplevas nu. Ju.
Nej, det enda sättet att uppleva framtiden, är just via principen Tanke.
Vi tar det igen:
– Tanken dyker upp från insidan (från det liv som lever i allt levande), tar form i Medvetandet, genom att skickas till sinnena (synen, hörseln, doften, smaken, och känseln), så att vi kan se, höra, dofta, smaka och känna – alltså uppleva – t.ex. en framtid som ännu inte hänt.
Men… det är ju inte framtiden som upplevs, eller hur?
Aldrig någonsin.
Det enda som upplevs är principen Tanke, helt oberoende av vad som tänks.
Framtiden är bara en dröm, som dröms i det pågående ögonblicket. Detsamma gäller det förflutna dessutom.
Ingenting av det förflutna kan upplevas nu. Vad som än må ha hänt, så händer det inte nu. Vi föringar inte på något sätt att du kanske har upplevt hemska saker MEN det enda som händer nu, är att Tanke tar form som historien, i Medvetandet, men eftersom Medvetandet gör Tanken verklig – som special effects-avdelningen i en filmproduktion – verkar det vara det förflutna som upplevs.
Tanken som princip är alltid falsk – till 100%.
Tanken är en illusion, som verkar verklig när den tänks, men tanken finns inte egentligen. Inte mer än som en synvilla. Som regnbågen. Den syns, men finns faktiskt inte. Inte mer än som ett fenomen.
Tanken är den princip som ger form åt verkligheten.
Alla deltagare har skrivit med dessa frågor framför ögonen:
Även om frågorna varit desamma, har svaren kommit att bli väldigt olika.
Det de alla pekar på är emellertid detsamma, nämligen på PRINCIPERNA, som först upptäcktes och formulerades av en man vid namn Sydney Banks, för ca 30 – 40 år sedan.
Sydney Banks bodde i Kanada och arbetade som svetsare. Han var egentligen en helt vanlig man, ursprungligen från Skottland, utan några som helst ambitioner att förändra världen.
Dock fick han, under ett kort samtal med en psykolog, en helt plötslig och gigantisk insikt kring hur alla upplevelser som vi har i livet skapas psykologiskt, i medvetandet via tanken.
Han insåg på ett ögonblick, att det enda som vi upplever av det vi kallar livet, egentligen bara är en tanke. Ingenting annat än en tanke, men att medvetandet gör tanken verklig via våra fem sinnen.
Man skulle kunna säga att Sydney Banks, helt utan ansträngning, lyckades avslöja hela universums mysterium, på bara några få sekunder.
– Tänk om vi hade vetat det här tidigare.
Sinnesfrid föds i den stund vi förälskar oss i ögonblicket.
Varje människa på denna jord har det fria valet att tänka och göra sina val i livet. Jag har valt att vilja må bra i alla lägen. Vad jag än har varit med om tidigare eller vilka tankar jag än hade om framtiden, så spelar det ingen roll längre.
Det som är konstant är detta NU. Två futtiga bokstäver N och U, men ändå det som är så viktigt för oss att vara närvarande i och inte vilja fly ifrån, via våra personliga tankar. Det jag har upptäckt är att vilken tanke som jag än har, så skapar det min upplevelse i detta ögonblick av NU.
Mitt liv har ändrats totalt sedan jag fått insikter och hittat en liten del av visdomen om hur vårt psyke fungerar. Jag kan inte ge bort eller dela med mig av min visdom även om jag skulle vilja det med all kärlek till dig som läser detta. Men jag vill med denna enkla berättelse peka dig i en ny riktning, vilket, om du är nyfiken, kommer att ge dig en helt ny, underbar, värld.
Du kommer att bli hel och känna att du har kommit hem. De flesta människor lever hela deras liv som halva människor, för de har inte upptäckt vem de verkligen är. Det är så att alla människor är perfekta, precis som de är och har redan denna visdom utan att veta om det. Men de flesta människor som söker efter ett välmående letar på fel plats, för denna plats är det sista stället som man letar på, i sin egen själ (medvetandet). Jag kan inte lära dig något som du redan kan. För alla kan redan detta som jag har att berätta, utan att de vet om det. Vi är alla lika perfekta.
I alla tider har det funnits människor med stor visdom som har försökt förklara det som egentligen inte går att förklara. På 70-talet fick en man vid namn Sydney Banks stora insikter som med tiden skapade en förklaringsmodell som benämns de tre principerna.
Jag kommer i denna berättelse att berätta vad jag har upptäckt om de tre principerna – sinnet (Livskraften, LIVET), medvetandet (psyket) och tanken (den felande länken).
Nu är det så att min berättelse inte är sann fullt ut men den är så nära sanningen som jag kan komma med hjälp av ordens kraft. Sanningen för dig finns i din själ när du hittar din visdom. Jag kan bara peka i en riktning som jag hoppas att du vill titta i. För när du hittar din visdom faller allt på plats. Det bästa med allt är att du inte behöver göra någonting mer än att vända dig inåt dig själv och lyssna på din livskraft. Det låter kanske lite för enkelt att det räcker att få lite insikter om tre små principer för att livet ska kännas helt och underbart. Men vi kan inte vara utan någon av dem om vi vill uppleva någonting.
Visdom är inget som kräver flera års träning för att få, utan det räcker med att du får en helt ny tanke som ger en insikt, så enkelt är det. Det enda som står i vägen är dina egna personliga tankar och ditt intellekt.De är som moln på himlen som täcker solen.
Desto mer tankar och tänkande, desto mörkare moln. Det enda som behövs är att du inte bryr dig om dina personliga tankar och endast är närvarande i detta ögonblick av nu. Då skingras molnen och klarheten skiner fram, för då kommer de universella, opersonliga tankarna i ett flöde(flow). Det känns som att det blir tyst i huvudknoppen och man bara är.
Vi människor har en grundinställning som kommer fram när vi endast är närvarande och upplever de opersonliga tankarna som harmoni, villkorslös kärlek, inre frid och alla andra underbara upplevelser. Det sker automatisk utan att vi vet om det, som till exempel när vi hör fågelkvitter eller ser en vacker fjäril flyga över några blommor. Detta universella liv vill oss bara väl om vi lyssnar på det.
Min första insikt var att det jag tänker är det jag upplever. Med tiden har det kommit fler insikter och med det har livet blivit klarare och klarare. Jag är så lycklig över att jag var så nyfiken, för jag lever nu ett underbart liv.
Nu när jag har fått en viss visdom blir jag inte rädd längre för vad jag tänker och tar inte mina tankar på allvar, för jag vet att de inte är sanna. Tankar är bara en illusion, alltså ingenting. Det är som att försöka skrämma sig själv när man står framför spegeln – det är omöjligt. När man har fått den här typen av insikter så är det omöjligt att må riktigt dåligt igen.
Det är så att vi inte kan styra vad vi tänker.Tanken är neutral från början, innan den tar form, men om vi tar den på allvar så får den liv i vårt medvetande och den kan bli hur verklig och tokig som helst. Den kan växa sig hur stor och vara hur otäck som helst. Men den är bara en tanke och inget annat än en tanke. Tar vi den inte på allvar försvinner den, men matar vi den med mer uppmärksamhet stannar den tokiga känslan kvar.
När vi har klara tankar från det universella livet så skapas det sköna upplevelser i vårt medvetande. Meningen med livet är att ha ett flöde av klara tankar som ger sköna upplevelser i följd. När våra personliga tankar skingras träder vår kreativitet, effektivitet och alla andra positiva egenskaper fram. För då försvinner våra begränsningar och energin flödar. Barnasinnet kommer tillbaka och livet blomstrar.
Upplevelsen kommer inte utifrån och in utan inifrån och ut, via vår tanke om det som är/sker utifrån. Det är bara våra egna futtiga tankar och ingenting annat. Hela mitt liv, innan jag hade upptäckt de tre principerna, levde jag på att ta mina personliga tankar på allvar och det kunde bli hur tokigt som helst.
Nu när jag inte tar mina tankar på så stort allvar försvinner mina personliga tankar mer och mer och de opersonliga tar över mer och mer. Det gör att jag har det tystare och tystare i huvudet för varje dag som går. Numera spelar det ingen roll vad jag gör, utan jag har en skön känsla nästan hela tiden.
Oavsett om jag är på en underbar konsert, står på en balkong och tittar ut över en älv och ser fåglarna leka över vattnet, går tillbaka till hotellet efter konserten med min älskade fru eller om jag är på jobbet eller sitter i bilkön, så har jag det lika bra. Det är inte omständigheterna där ute som gör om jag mår bra, utan vilka tankar som spelas upp i mitt medvetande som avgör hur jag mår för stunden. Har jag opersonliga sköna tankar som flyter på så mår jag gott. Det blir som att sitta på en flotte och flyta med på en lugn färd genom livet.
Jag är så tacksam över att ha fått insikt av det LIV som vi alla har, men som vi tar för givet. Denna universella livskraft som vi alla är en del av, har och ger oss allt som vi behöver. Det kanske inte blir som vårt ego vill men det finns inga begränsningar i vad vi kan få från detta universella LIV. Detta universella LIV har alla människors (som har levt och nu lever) sammanlagda intelligens och mycket mer. Denna livskraft är obegränsad och formlös.
Om jag skulle tro att min begränsande intelligens skulle kunna slå vår universella visdom så är jag verkligen ute och cyklar.
Numera litar jag på denna universella livskraft och att den ger mig de tankar jag verkligen behöver och låter mina personliga tankar få kliva åt sidan. Det enda som behöver göras är att vara närvarande i detta NU.
Man kan ju verkligen fråga sig varför vi ska lämna detta ögonblick av NU? Tidigare i livet hade jag ofta tankar som drev mig bort från NU. Efter jobbet hade jag bråttom hem när jag satt i bilkön eller så skulle jag hit eller dit utan att vara närvarande i NUET. Det är så vår personlighet, vårt ego, jobbar. Hen vill inte vara i NUET.
Detta LIV som vi ÄR, har allt som vi behöver: harmoni, inre frid, lycka, sann kärlek och mycket mera. LIVET är både universellt och personligt (ego) –i formlöshet eller i form.
Tidigare i mitt liv levde jag livet i form och mitt ego styrde mitt liv. Numera lever jag mitt liv där jag litar på denna universella livskraft och låter mitt ego bara få en liten betydelse i mitt liv.
Från detta LIV har vi ett medvetande där alla våra upplevelser skapas och där vår visdom finns. Alla har denna visdom men för de flesta människor ligger den dold.
I medvetandet kan det skapas vilka tokiga upplevelser som helst beroende av vilka personliga tankar som dyker upp, men egot tar inget ansvar för dessa tokiga tankar. Egot vill bara att du fastnar i dem för då får hen en betydelse, vilket är precis vad hen vill ha.
Jag har upptäckt att jag har en livskraft som både är personlig och opersonlig. Där den opersonliga delen ger mig underbara upplevelser och att min personliga del kan ställa till det för mig om jag värderar de upplevelser som jag tidigare mådde dåligt av. Tack vare denna upptäckt har mitt liv blivit skönt att leva. Visst har jag personliga tankar som jag blir lurad av ibland men jag upptäcker dem tidigare och tidigare. Dessutom tar jag dem inte på så stort allvar. Ibland känns det som om jag står bredvid och beskådar min skapade film som min personlighet producerar.
Detta LIV är oändligt och har alltid funnits och kommet alltid att finnas och det bara ÄR i denna stund av NU. Om detta överlägsna LIV bara ÄR i detta NU, varför ska inte lilla jag som är en del av detta stora LIV bara VARA i detta ögonblick av NU. För det är då vi är hemma och har det gott. Det vår personlighet vill är att ta oss bort från detta ögonblick av NU. Hen vill att vi ska vara någon annan än den vi verkligen är. För vi är den som tänker tankar, innan tanken tar form som någonting och skapar en upplevelse.
Vi är också den som har en upplevelse efter att den har skapats i vårt medvetande av en enkel tanke. Vi är både i världen av formlöshet och i världen av form. Mina upplevelser skapas av att en formlös tanke skapas från mitt LIV och tar form i mitt medvetande.
Formlös –> skapelsen –> Form, av något så futtig som tre principer: LIV, MEDVETANDE och TANKE.
Livet är som det är och det är precis som det ska vara. Det universella LIVET bara ÄR och värderar inte någonting, för det vet att allt ordnar sig precis som det ska. Vid några få tillfällen har jag varit så synkad med detta LIV så jag bara har VARIT utan att uppleva någonting, helt utan tankar. Det är först efteråt som man upptäcker vad man har varit med om, vilket är en annorlunda men skön känsla. Det är först när jag har tankar, opersonliga eller personliga, som jag kan uppleva någonting överhuvudtaget.