Layout är ett stort ämne som omfattar layout, dvs skissen, design och formgivning för olika sorters produktion. Jag har valt att ta upp både pappers- och elektronisk produktion samt i detta nytryck, även produktion kring sociala medier.
Den här boken kom ut första gången i slutet av 1980-talet. I slutet på 1990-talet kom den ut för andra gången, i reviderad upplaga. Tidigare ISBN nr: 91-88088-22-7.
Till grund för boken ligger många års forskning, övning och utbildning inom ämnet. Jag har under 30 år utbildat blivande reklamfolk i layout. Det finns även digital onlinekurs i ämnet.
Min förhoppning med denna bok är att få dela med mig till dig av dessa kunskaper. Du som, precis som jag en gång, försöker hitta rätt i djungeln av normer och möjligheter.
Förutom typografisk kunskap har jag ett brett kunnande inom datorteknik och har undervisat i mer än 50 olika programvaror från ordbehandling till multimedia och digital framställning. Jag var en av de första tjugo certifierade handledarna i Distanspedagogik i Sverige i början av 90-talet.
Sedan 2013, erbjuder jag digitala utbildningar där jag – via coachning och personlig feedback – följer upp deltagare.
Under ett tjugotal år har jag studerat bild- och färganalys i samband med konstnärsstudier, samt varit utsedd representant för SIS – Standardiseringskommissionens i Stockholm remissinstans, på 80-talet.
SIS normer gäller för regler avseende uppställning för brev och protokoll, till skillnad från regler som gäller layout och typografi för informationsmaterial, presentationsbilder eller tidningar samt regler för elektronisk publicering, typ webbsidor.
Boken kopplar till olika produktionsmetoder (både pappers- och elektronisk produktion) med olika inriktningar för presentationsmaterial, webbsidor, nyhetsbrev mm.
Inledningsvis förklaras de olika fackuttrycken och du får en grundläggande bild av de generella regler som finns, såväl som tips på hur du bör utforma ditt material för att uppnå ett bra resultat. Därefter övergår boken till mer strukturerad information gällande olika arbetsmoment för olika framställning. Det är viktigt att förstå och känna till skillnaden mellan pappers- och elektronisk publicering, oavsett målgrupp. Ett kapitel om bildanalys, dvs bildens placering och rörelse, finns såväl som kort information om färganalys.
Du får idéer och enkla förslag på hur du kan arbeta med layout och typografi. Målet med boken är att du ska känna till hur du gör när du ska skriva brev och protokoll, vad du bör tänka på när du gör marknadsföringsmaterial såsom broschyrer, produktblad, visitkort samt hur presentationsmaterial bör utformas. Du ska layouttekniskt kunna skapa webbsidor och bloggar, digitala nyhetsbrev och nå ut på sociala medier med ditt budskap. I boken finns även referenser till litteratur som mer ingående behandlar vissa ämnen.
Typografi är boktryckarkonsten eller sättet varpå en trycksak är utformad.
SIS-normer är de regler som ligger till grund för hur du ska skriva och ställa upp dokument. 1978 infördes svensk standard som prefix. ISO 9000 kvalitetsledningssystem togs fram 1987. Några viktiga standarder är exempelvis A4-formatet och färgskalan Natural Color System® (NCS) som beskriver exakt kulör. ISOFIX är standard för bilbarnstolar och GSM är standard för mobiltelefoni.
Layout betyder skiss eller utkast. Det är själva utseendet på något som du skapar. En layout är skissen eller mallen för utformningen. Du bestämmer hur texten ska placeras i förhållande till bilden samt ytan på papperet eller webbsidan, vilket teckensnitt du ska använda, hur dina rubriker ska se ut osv.
Boken vänder sig till dig som vill kunna mer om layout och textproduktion. Den riktar sig till dig som arbetar i något Office-program och till dig som arbetar med avancerade layout-program inom reklam och trycksaksframställning, samt till dig som skriver webbsidor mm. Exemplen i boken tydliggör skillnaderna mellan SIS och typografiska normer.
Är du intresserad av att läsa mer eller fördjupa dig i något, kan du läsa vidare i nedan böcker:
Processen kring budskapsförmedling är:
Kommunikation
Text och bild ÄR kommunikation och upplevs ibland som ”svårt”. När du förmedlar ett budskap är det mottagens upplevelse som bekräftar tolkningen. Vi säger att vi parafraserar, dvs vi gör omskrivningar med egna ord. Du berättar kortfattat och återger vad du upplever att ”sändaren” (dvs den som säger/skickat informationen) har sagt.
Detta går att lösa vid muntlig, personlig kommunikation. Värre är det med skriftlig kommunikation. Då får vi aldrig möjlighet att parafrasera.
Den största kommunikationen är kroppslig. Ord är endast en liten del av all kommunikation. Det är därför att yttersta vikt att du, i samband med skriftligt budskap, är övertydlig för mottagaren av informationen. Att mottagarens tolkning blir densamma som ditt förmedlande av budskapet, är således A och O.
Du måste själv vara medvetna och bestämma:
Skillnaden mellan pappers- och elektronisk produktion är stor och du måste ta hänsyn till denna skillnad såväl som den tekniska utrustningen. Det gäller att kringgå de fallgropar som du lätt kan trampa i. Boken ger tips på vägen.
Ytorna
För att du ska kunna utnyttja kunskapen och tekniken på bästa sätt, bör du känna till några av de regler som finns, och terminologin kring dessa. I de inledande kapitlen får du grundkunskap och tips för att göra ditt budskap mer mottagarvänligt.
Du bör alltid se text och bild som ytor. Papper eller webbsida betraktas också som yta.
Att se något i ett gytter och göra rätt tolkning, är nästintill omöjligt.
Ett ensamt träd syns men sällan träden i skogen.
Jämför med nedanstående bilder:
Kroppens egna system
Du har ett system med vilket du ser orden. Detta system kallas för det perceptionella systemet. Det autonomiska systemet styr ögonen och det verbala systemet gör att du förstår vad du ser.
Förutom ovan system har du olika sorters minnen. Du har bildminne, samt korttids- och långtidsminne. Bildminnet är ett direktminne och utomordentligt att utnyttja vid produktion (jämför med mina bilder ovan som direkt synliggjorde vad jag menade). Du ser något och gör egna associationer. I samband med webbsidesproduktion gäller det däremot att tänka till. Är det klokt att utnyttja bilden först? Svaret är både ja och nej, beroende på tekniken. En bild kan ta lång tid att få fram och mottagaren hinner koppla in ett antal andra minnen under tiden. En stor banner inledningsvis på en webbsida, kan göra att mottagaren tappar intresset. Banners kallas för Display Adds om de fungerar som digitala annonser.
Vi människor har ett antal sinnen såsom visuella, dvs det sinne som gör att vi ser bilden (synen), auditiva (hörseln), motoriska (rörelsen) och haptiska (beröringen). Några forskningsrön har kommit fram till att vi har sju sinnen, vilka vi kan använda för inlärning (metodik som använts inom pedagogiken). Detta skapade på 90-talet förutsättningar för andra inlärningsstudios än tidigare, med framtidsinspirerad inredning. Själv deltog jag i den metodik (som baserade sig på forskning kring universitet och skolor), kallad Merlin.
Inom all multimedial framställning (interaktiv produktion) utnyttjar vi samtliga våra sinnen. Vi möter mycket ljud, stillbilder, animeringar, videos, text och bildspråk med metaforer på webbsidorna. En metafor är ett bildspråk som förtydligar och visualiserar ett begrepp. Ovan text om träd, är en metafor.
En liknelse, till skillnad mot en metafor, har ofta ord som ”som”, ”liksom” eller ”såsom” i meningen. För att förtydliga, se nedan.
Metafor
”Livets resa” är en metafor.
Liknelse
”Han är arg som ett bi” är en liknelse.
I multimedial produktion finns endast aktivt tittande eller lyssnande. Vi väljer själva den information som tilltalar oss. Som tips kan nämnas att utnyttja ”smaken”, genom att associera till smak och lukt via ord och bild.
Ju fler sinnen som aktiveras, desto större är chansen att du minns det du läser, ser och hör. Kombinationen av öga, öra och ibland smak, startar processen. Tänk på hur du uppfattar ord som ”knäckebröd”, ”äpple” eller ”citron”. Dessa ord startar ibland hörseln (du hör hur det låter när du biter i dem) och ofta smaken.
Även färgen får du fram i ovanstående ord. Ett äpple är rött eller grönt, en citron är gul. Slutligen får du fram en form. Redan som barn har du lärt dig att en citron eller en lime är oval.
Ögat följer en viss riktning. Den är olika beroende på kultur. Riktningen blir störd om något inte stämmer och stoppar ögats riktning. Det är viktigt att du ger ögat ett ingångsvärde i din layout samtidigt som du aktiviterar övriga sinnen.
Det ska hända något i det du förmedlar, men det får inte hända alltför mycket, för då tappar läsaren fokus och det blir rörigt och svårbegripligt. Denna balansakt är inte lätt och kräver en del teknik och träning.
Grekerna och senare fenicierna använda bokstäver som bilder. Bokstaven A stod för Alef, vilket betyder oxe. Bokstaven tecknades upp-och-ner där ”benen” i A:et var hornen på oxen.
Övriga bokstäver betydde:
B. Hus
C. Blomma (senare kamel)
D. Dörr (eller kvinnobröst)
E. Livsglädje eller dansande mansfigur
F. Orm
G. (samma som bokstaven C)
H. Gallerfönster eller stängsel
I. Hand eller vassrör
J. (samma som bokstaven I)
K. Handflata
L. (Okänt)
M. Mem = Vatten
N. (som i F=orm), senare nun=fisk
O. Öga (i Babylon)
P. Ena hörnet av ett hus, senare Pe=mun
Q. Res=Huvud
R. Sin=Tand eller kullar
S. Tau=Tecken
T. (romersk) av bokstaven V
U. V & W– Waw=Krok eller spik
V. Vapen (dvs korsande klingor)
W. (från bokstaven V)
X. (möjligen från bokstaven X)
Tänk i bilder och ytor och minns att det är våra sinnen och minnen du vill tilltala när du kommunicerar.
Enligt professor David H Ingvar, ser ögat endast 64 gråtoner men däremot hela 10 miljoner färger.
Vet du att en punkt av näthinnan faktiskt är blind? Detta upptäcktes i slutet av 1600-talet av en fransman.
Övning Blinda fläcken
Gör gärna nedanstående experiment och försök komma underfund med din ”blinda fläck”.
1. Rita ett kryss mitt på ett vitt papper
2. Rita en svart cirkel 15 mm i diameter ca 9 cm till höger om krysset
3. Fixera krysset med höger öga på ett ca 30 cm avstånd samtidigt som du håller för vänster öga
4. Notera att cirkeln försvinner
Bak i ögat sitter ”blinda fläcken”. Den fungerar ungefär som när vi talar om en ”död vinkel” i samband med bilkörning. Hur gärna du än vill se, kan du inte uppfatta vad som händer eller syns.
Ögat startar andra sinnen, som jag nämnde ovan. Ett ord eller en syn startar färg, form, smak, ljud, strävhet och syrlighet. När du blundar förstärker du orden. Ögat följer ett rörelsemönster, en riktning.
Det är viktigt att placera nyckelorden så att mottagaren ser dem vid ett enda ögonkast.
Att aktivera våra sinnen är en viktig ingrediens i kommunikation.
Speciellt märks detta inom skönlitteraturens värld.
I denna bok är det ögat och tanken som påverkas eftersom det är en faktabok och därför målar jag inte upp texten lika beskrivande som i en skönlitterär bok. Jag vill ändå knyta an till dina sinnen. Du aktiverar förmodligen några sinnen när jag skriver ordet ”papper”. Ordet får dig kanske att uppleva hur det känns när du tar i ett papper och du hör hur det prasslar. Skriver jag ”gamla böcker”, kanske du kan känna lukten av gammalt damm. Smaken kan aktiveras om jag skriver ”kuvert” genom att du kanske tänker på kuvert som smakar klister när du slickade på dem.
Du har fått en inledning och kort presentation av vad layout, typografi och SIS-normer är, samt inblick i läsprocessen och hur den påverkar våra minnen och sinnen. Vi har även knutit an till ögat.
Övning - Analys egna alster
Ta fram dina egna alster, såsom webbsida, nyhetsbrev, dokument (en offert eller annat dokument), och analysera dessa.
Exakt VAD är det första du ser?
Be gärna någon annan i din omgivning att kommentera.
Fundera över budskapet?
Använder du någon metafor eller liknelse?
VAD exakt tror du mottagaren kommer ihåg utifrån ditt dokument eller din sida?
HUR skulle du kunna förbättra kommunikationen?
Kan du förändra något kring själva ytan?
Vilka minnen och sinnen triggar din information igång?
Vad är bra och vad kan förbättras?
Skriv ner din insikt.
Övning - Webbsidor
Gå ut på nätet och leta upp en webbsida som du tycker är riktigt tilltalande. Skriv ner en motivering till varför. Skriv ut den och behåll den för kommande övningar.
Själv stötte jag på min en av mina kunders hemsida och konstaterade att den var kommunikativ:
Som du ser ovan, tydliggörs exakt vad de erbjuder ”Vi har fått Sveriges modernaste hem”. Tydligare kan det inte sägas.
Så här ser en av mina sidor ut – www.monicaiveskold.se:
Får du en bild över budskapet i ovanstående bild?
Det här är vår ”gamla” webbsida som numera är nerlagd:
Vi hade valt en kommunikativ vinjett (dvs rörlig bild) som bestod av tre olika:
Övning - Nyhetsbrev
Plocka fram ett nyhetsbrev som du uppskattar. Kanske har du fått det via e-posten. Skriv en motivering till varför du tycker att brevet är tilltalande, och spara.
Här ser du två av mina nyhetsbrev. Fundera över om mitt budskap i dem är tydligt!
I det högra har jag rubriken ”Vill du delta i Pilotgruppen för den här nya onlinekursen?” med underrubriken ”Utveckla dig själv med personlighetstester”.
I det vänstra har jag rubriken ”Vitaminkicken” och underrubriken ”Välkommen – Vi bjuder på minikurs med frukost”. Budskapen tilltalar kanske inte alla, men jag tror du håller med mig om att det är tydligt.
Leta upp ett nyhetsbrev som du upplever som tråkigt, rörigt eller oinspirerande. Motivera varför och spara.
Övning - Populärpress
Titta i tidningar (populärpressen) och leta fram en tidning som du tycker känns tilltalande. Fundera över varför den påkallar din uppmärksamhet. Skriv ner vilken – om du inte har tillgång till den – annars ta en kopia på någon sida eller spara tidningen.
Vi kan aldrig vara alla till lags, men du och jag är säkert överens om att konkurrensen är mördande. Det gäller således att synas och att påverka din mottagare.
Övning - Bokomslag
Leta nu upp en bok som tilltalar dig enbart genom omslaget. Titta inuti den och se hur texten ser ut samt hur den är formgiven. Bläddra gärna i flera böcker för att se hur de fångar ditt intresse.
Här ser du en av mina böcker - ”FramgångsRIK & Lycklig”. Jag har själv skapat omslaget, baserat på en kurs i konstfotograferings där jag tog fotot klockan ett på natten. Gatlyktan bildade en stjärna som fick symbolisera lyckan på omslaget.
Fundera över om omslaget är tilltalande för dig.
Övning - CV eller annat viktigt dokument
Ta fram ditt CV – om du har något – och fundera över hur tilltalande ditt dokument är. Exakt vad är det som gör dig unik?
Skriv ut och spara.
Bild. Ett CV med en vattenstämpel i form av ett foto i bakgrunden
I detta kapitel får du lära mer om .
Uttryck och mått –tabell med förklaring
Layout och typografi bygger på mått och fackuttryck. Du får förklaring och översikt i tabellform, sorterad i bokstavsordning.
| Ord och uttryck |
Betydelse | Tips på tillvägagångssätt |
| Anfang | Mycket stor begynnelsebokstav |
För i tiden var Anfanget utskuret eller tecknat med bilder. Kan stå ovanför eller nersänkt i texten. Jämför med gamla tiders barnböcker eller gamla biblar, där anfanget ofta var en bild. |
Exempel på anfang i en text.
Anfang kan vara stort eller litet. För i tiden var anfanget ofta inledningen på bokens kapitel. Gamla sagor började ibland med ”Det var en gång …” där bokstaven D var utsirad med blommor och blad såväl som små illustrationer.
| Ord och uttryck | Betydelse | Tips på tillvägagångssätt | |||
| Asymmetri sk | Vänster- eller högerställd layout | All text och bild är placerad vänstereller högerställd på satsytan | |||
| Denna text är högerställd på satsytan |
|||||
| Denna text är Vänsterställd på satsytan |
|||||
| Attribut/ stil | Påverkan på snittet | Fet, kursiv | |||
| Det här ordet har attributet fetstil och det här ordet har attributet kursiv | |||||
| Autografi | Svenska ordet för Desktop Publishing | ||||
| Bokstavens delar | |||||
| Bomb | En slags markering före indrag | Ex på bomb:
|
|||
| Brödtext | Den löpande texten kallas brödtext eller grundtext | Mallen för brödtext kan heta ”Normal” eller ”Brödtext” |
|||
| Cicero | Måttenhet | = 12 punkters teckensnitt | |||
| Copyn | Textinnehållet | Copyn bör innehålla:
|
|||
| CPI | Character per inch, dvs tecken per tum (mätt i bredd) | Äldre mätvärde för teckensnitt | |||
| Desktop Publishing | Kallas också DTP. Är datorstödd layout av tidningar, böcker och trycksaker "utan traditionella 'klipp och klistra'-metoder" | Metoden att använda datorer för att formge trycksaker med datorprogram i så kallat WYSIWYG-version blev vanlig från mitten av 1980-talet. DTP kombinerar text, grafik, bilder och andra visuella element | |||
| Didotsystemet | Anglosaxiskt utarbetat system för typografi | Fransmannen Francois Didot uppfann detta | |||
| DPI | Dots per inch, dvs punkt per tum. Mätvärde för skrivarens utskrift | Utskrift sker ofta på laserskrivare i 300 eller 600 DPI | |||
| Ems | Breddmått som förr i tiden kom av bokstaven M:s bredd | ||||
| EPS | Encapsulated Postscript. Dokumentformat som håller reda på ”rätt” format på upplösning, sidlayout och typsnitt | ||||
| Font | Teckensnitt av viss storlek och stil | OBS! Ordet font är även engelska ordet för teckensnitt, vilket orsakar förvirring vid teckensnittsdiskussioner | |||
| Formatmall | En mall som används inom datortekniken för att sätta texten i givna format | Finns inom all ordbehandling, framförallt i Word och liknande program | |||
| Fyrkantsindrag | Ett indrag som används i tidningsspalter. Lika högt som brett, dvs motsvarande en fyrkant | ||||
| Gemen | Liten bokstav | ||||
| Grundstreck | Den tjocka delen av stapeln på bokstaven | ||||
| Horunge | Ensam rad överst på sidan eller i spalten | Bör undvikas | |||
| Hårstreck | Streck sommarkerar en sorts ”midja” på vissa bokstäver | Tunna fina streck som delar bokstaven e, f, och t | |||
| Ihålig text | Texten har tomrummitt i. Denna typ av sättning är inte ”helt rumsren” enligt svenska förhållanden | ||||
| Innehållsförteckning | Förteckning över rubriker | Placeras först i dokument | |||
| Inverterad text | Vit text på svart eller negativ bakgrund | Bör (enligt svenska regler) undvikas. Betraktas som ”icke rumsren” Inverterad text |
|||
| Kapitäl | Liten versal | Ex på kapitäl: KAPITÄL |
|||
| Karaktär | En slags teckenfamiljer som används för att klassa teckensnitt | Det finns 7 olika:
|
|||
| Kerna / Kerning | Packa samman endast två bokstäver i texten | Används mellan exempelvis bokstäverna V och A. Jämför nedan: VATTEN VATTEN |
|||
| KIX | Karaktärsindex | En programvara som används för att beräkna LIX (läsbarhetsindex) | |||
| Knipa | Packa samman bokstäverna genomgående i texten | Används när avståndet mellan bokstäverna genomgående är för stort | |||
| Kägel | En slags kloss med luft upp och ner. Inom typografin betyder kägel avståndet mellan två rader |
||||
| Layoutmall | Används för att mäta ut satsytan | Oftast inledad i 1-, 2- eller 3-spalter | |||
| Linjärer | Raka bokstäver utan seriffer (fötter) | Bör (enligt SIS) användas vid presentationsframställning med bilder. Kan också med framgång användas för rubriker | |||
| LIX | Läsbarhetsindex | En matematisk formel somanvänds för att räkna ut hur stor läsbarhet texten har | |||
| Majuskel | Versaler förr i tiden | Stora bokstäver – VERSALER – kallades förr i tiden för majuskler. År 800 beslutade man inleda varje mening med en Majuskel och avsluta med punkt | |||
| Marginaler | Ytan runt satsytan | Den yta som är utanför text och bild. Marginalerna används för att binda in samt få en bättre överskådlighet. | |||
| Minuskel | Små bokstäver – gemener – kallades för Minuskler förr i tiden | Gemener (små bokstäver), till skillnad mot Majuskler (versaler, dvs stora bokstäver) | |||
| Nedryckare | Luft ovanför texten i kapitlets början | ||||
| Portable Document Format är ett digitalt format som visar filen i samma form som utskriven | Utvecklat av Adobe Systems 1993 | ||||
| Pica | Måttenhet = 12 points | ||||
| Pixel | Mätvärde för skärm. Motsvarar en punkt i skärmen | ||||
| Point | Amerikanskt mätvärde för teckensnitt | 0,351 mm | |||
| Punkt | Mätvärde för teckensnitt | Didot – 0,376 mm | |||
| Radavstånd | Avståndet mellan raderna. Vi talar om enkelt, dubbelt eller 1,5. Det finns även kombinationer med teckensnitt | För 12 p teckensnitt är det lämpligt med måttet 12/15, dvs teckensnitt 12 p har 15 p radavstånd. Datorn gör oftast själv en 20% beräkning | |||
| Radlängd | Bör aldrig överstiga 60 tecken vid 12 p storlek av teckensnittet | Enligt specialisterna rekommenderas 52-60 tecken/rad, vid löpande text. Allt över minskar läsbarheten. Det gäller här att tänka på att de olika snitten kan vara i 12 p storlek men ta helt olika plats på bredden. Jämför nedan: Detta är Times New Roman, 12 p Detta är Verdana, 12 p | |||
| Noterar du skillnaden i storlek? | |||||
| Sakregister | Förteckning över fackorden i texten | Placeras oftast i slutet av ett dokument | |||
| Samlingsdokument | Flera olika datorbaserade dokument som slås samman till en helhet | Används för att få tillgång till automatiska funktioner såsom innehållsförteckningar, sakregister och löpande sidnumreringar | |||
| Sans seriff | Betyder ”utan fötter” | Teckensnitt som inte har klackar, dvs raka snitt. Jämför nedan: • Times New Roman (med fötter) • Arial (utan fötter) |
|||
| SAOL | Svenska Akademins Ordlista | Rekommenderas vid stavningskontroll | |||
| Satsbredd | Bredden på stycket | ||||
| Satsyta | Den yta på papperet eller sidan som du utnyttjar för text och bild. På blankett kallas ytan för textfält | Mäts lämpligen ut med hjälp av en layoutmall, baserat på SIS-normer | |||
| Scanner | Bildläsare | Som en kopiator men den kopierar i bilder | |||
| Seriff | Klackar på bokstäverna (fötter) | Vissa teckensnitt har seriffer, ex vis: Times / Baskerville / Century / Palatino | |||
| Medan andra saknar seriffer, ex vis: Calibri / Arial / Franklin / Gill Sans / Lucida / Trebuchet | |||||
| Skuggad text | Text som har skugga. Detta är inte helt ”rumsrent”. Kan dock användas vid specialsättningar | ||||
| Spärrad text | Texten har extra luft inlagd mellan bokstäverna | Anses inte alltid ”passande” för svenska förhållanden | |||
| Jämför Exempelvis med nedan Jämför Exempelvis | |||||
| Symmetrisk | Centrerad layout | Allt text och bild är symmetriskt placerad på satsytan, dvs ALL text är centrerad | |||
| Tabulatorer | Speciellt anpassade ställen för att placera olika textytor | Satsytan delas upp för brev och protokolli olika T-lägen (enligt SIS). T-lägena är utsatta på millimetern och baserar sig på tum | |||
| Teckengrad | Storleken på snittet | Mäts oftast i punkter | |||
| Teckensnitt | Namnet på snittet. Kallas också för typsnitt | Ett vanligt förekommande snitt är Times eller Arial | |||
| Typ | Förebild eller mönster | Ett gjutet eller utskuret metallstycke med upphöjd bokstav, avseedd för tryckning, se typkropp nedan | |||
| Typkropp | Innehåller kägel, kött och signatur | Bild citerad ur Wikipedia: |
|||
| Typografi | Boktryckarkonsten eller sättet varpå en trycksak är satt | ||||
| Typometer | En typografisk mätsticka | Ex på en mätsticka: |
|||
| Typsort | Mager, halvfet eller fet stil | ||||
| Typvariant | Alternativ utformning av bokstaven | Ex vis raka eller kursiva bokstäver | |||
| Typversion | Gemena, versala eller kapitäla bokstäver | ||||
| Utgång | Nytt stycke i löptexten | ||||
| Uteslutning | Mellanrummellan orden | Brukar benämnas justering | |||
| Utgörare | Luft efter kapitlet (texten) | ||||
| Versal | Stor bokstav | Ex på versaler: | |||
| VERSALA BOKSTÄVER | |||||
| Viktigt att tänka på med tanke på sociala medier och datorisering, är att INTE skriva med versala bokstäver. Det innebär att vi höjer rösten och skriker (symboliskt). Viktigt är också att vara medveten om att versala bokstäver ger en sämre läsbarhet |
|||||
| WYSIWYG | What You See Is What You Get | En metod som kom på 80-talet I samband med DPT | |||
| Åp-höjd | Mått som styr höjden på bokstäverna | Mäts från bokstaven Å:s högsta punkt till bokstaven p:s lägsta | |||
| Änka | Ensam rad längst ner på sidan/spalten | Ska undvikas I de flesta ordbehandlings- och desktoppublishing-program finns instruktioner för detta |
|||
| Överhäng | Översta delen av bokstaven. (Den del som ”hänger över”) | Finns exempelvis på bokstaven f och r | |||
Johannes Gutenberg (ca 1395–1468) som vi ibland brukar benämna som ”Boktryckarkonstens fader”, var en tysk boktryckare som revolutionerade boktryckartekniken i mitten av 1400-talet. Han var från början metallsmed och utvecklade utifrån sin kunskap ett gjutinstrument för framställning av typer (bokstäver). Typerna bestod av en legering av bly, antimon och tenn. Tidigare hade ”typer” tillverkats i trä för hand. Detta innebar att typerna kunde återanvändas.