Boken ingår i en serie:

Nyfiken på… medelsvensson

Nyfiken på… om Sverige är fantastiskt

Nyfiken på… vad som är på gång i forskarvärlden

Nyfiken på… människan avtryck i naturen

Nyfiken på …framtidens energi

Nyfiken på …framtidens mat

Nyfiken på… onödig kunskap

Nyfiken på… konstiga lagar och regler

Nyfiken på… framtidens bilar

Nyfiken på… skogens nya produkter

Nyfiken på… klimatet

Nyfiken på… de nya svenskarna

Nyfiken på… framtidens skola och universitet

Nyfiken på… livet efter 65

Nyfiken på… vårt vatten

Nyfiken på… all denna plast

Nyfiken på… vad vi ska köra våra bilar på

Nyfiken på … Sverigedemokraterna

Köpa en bok? Maila till

Bild framsidan:
https://pixabay.com/sv/detektiv-s%C3%B6kning-mannen-s%C3%B6k-1424831/

© 2018 Lars-Arne Sjöberg

Prolog

Om maten ska räcka till jordens växande befolkning, måste vi använda andra råvaror. Redan idag äter man i många länder maträtter baserade på Insekter, mjölmaskar, gräshoppor, syrsor, tusenfotingar, gräshoppor, dyngbaggar, fjärillslarver, termiter, bärfisar, fluglarver, myror, termiter m.m. Redan idag sväljer vi (av misstag) runt 14 stycken insekter under ett år. Det blir 1190 stycken insekter under ett 85-årigt liv. Det är alltså ungefär som att äta en mindre myrstack.

Vi har en hög äckelfaktor att övervinna och det dröjer nog innan detta blir vanligt på våra matbord.

Men vi kan alla göra något åt att vi i Sverige varje år slänger i genomsnitt cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person.

Varifrån kommer maten?

En groda skall kokas sakta är ett talesätt för att det måste gå sakta när man skall vänja sig vid något nytt, ovant och obehagligt. Hettar man upp vattnet för snabbt hoppar grodan ur och flyr i väg. Tar man det riktigt sakta med upphettningen sitter den kvar och trivs i värmen, men dör då sakta allteftersom vattnet blir hetare¹. Kanske är detta en metafor för hur vi bör närma oss de nya matråvarorna, som kan bli aktuella framöver. Vi har en hög äckelfaktor att övervinna.

Ska maten räcka till alla, kommer vi inom de närmaste åren att få ändra på vad vi betraktar som mat och hur den produceras. Vi måste äta mindre kött och mer rätter baserade på växter. Precis som man redan gör i stora delar av Asien. Vi måste söka nya vägar för vårt livsmedelsbehov. Man trodde tidigare att man skulle kunna framställa artificiella smaker och ha artificiella grödor – dvs. att man skulle kunna tillverka alla grönsaker, mjöl och kött i laboratorium och erbjuda matpiller².

Varifrån kommer den mat, som vi dagligen äter? Många av dessa varor medför ökande halter av växthusgaserna – dels vid produktionen och dels i många fall vid transporter från avlägset belägna länder:

Soja från Brasilien används som proteinfoder till svenska kor.
Lax odlas längs Norges eller Chiles kust. Den odlade laxen föds upp på foderfisk som kommer från Västafrikas eller Sydamerikas västkust.
Gulfenad tonfisk fiskas i Stilla havet utanför Ecuador.
Kaffet kommer ofta från Brasilien eller Colombia.
Ketchupen tillverkas av spanska, portugisiska eller italienska tomater.
Palmolja odlas på stora plantager i Malaysia och Indonesien.
Jätteräkor odlas i dammar på många ställen i världen, bland annat längs Indonesiens kuster.
Uppfödning av nötboskap ger utsläpp av växthusgaser, men betande djur kan också bidra till biologisk mångfald.
Fettet som du steker köttbullarna i kan innehålla palmolja från plantager i Indonesien och Malaysia.
I makaroner ingår durumvete som är en vetesort med hög proteinhalt. Durumvete odlas bland annat i Österrike och i Italien.
Sockret i ketchupen är gjort av sockerbetor som odlats i Sverige.
Mycket av det ris som finns i Sverige odlas i Thailand. Ris är, tillsammans med vete och bomull, en av de mest vattenkrävande grödorna och bidrar till stora utsläpp av växthusgaser.

Affärsmagasinet Forum skriver³:

Köttkonsumtionen ökar. Svenska årsgenomsnittet per person och år var
- 20 kg 1990
- 50 kg 2016
- beräknas bli 80 kg inom tjugo år.
I USA äter man idag 120 kg, i utvecklingsländer 25 kg.

Produktion av nötkött kräver stor betes- eller foderodlingsareal och konsumerar betydande volymer vatten.
Boskapsuppfödning står för 18 procent av växthusgaserna.
Ökad efterfrågan och stigande produktionskostnader höjer priserna, som i flera länder väntas fördubblas inom fem år.
Kött blir en lyx, inte basnäring. Det förutsätter ersättande proteinkällor.
Insekter förökar sig snabbt och i stort antal, använder organiskt avfall som föda, kräver liten farmareal, ytterst lite vatten och lämnar ett minimalt kolspår.
Vanliga matinsekter