Boken ingår i en serie:

1.      Nyfiken på… medelsvensson

2.      Nyfiken på… om Sverige är fantastiskt

3.      Nyfiken på… vad som är på gång i forskarvärlden

4.      Nyfiken på… människan avtryck i naturen

5.      Nyfiken på …framtidens energi

6.      Nyfiken på …framtidens mat

7.      Nyfiken på… onödig kunskap

8.      Nyfiken på… konstiga lagar och regler

9.      Nyfiken på… framtidens bilar

10.    Nyfiken på… skogen och dess nya produkter

11.    Nyfiken på… klimatet

12.    Nyfiken på… de nya svenskarna

13.    Nyfiken på . . .hur vi kan bromsa växthuseffekten

14.    Nyfiken på… livet efter 65

15.    Nyfiken på… vårt vatten

16.    Nyfiken på…  all denna plast

17.    Nyfiken på … vad vi ska köra våra bilar på

18.    Nyfiken på … Sverigedemokraterna

 

Köpa en bok? Maila till  bokinkop@gmail.com

 

Bild framsidan:

https://pixabay.com/sv/detektiv-s%C3%B6kning-mannen-s%C3%B6k-1424831/

 

© 2018 Lars-Arne Sjöberg

Alla rättigheter förbehållna

 

Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige

ISBN:

 


Vad händer?

 

Vad händer när du inte har ett jobb att gå till? Telefonen tystnar och det kommer bara fönsterkuvert med räkningar. Hur är livet som pensionär idag? Folkpension  infördes 1913 och pensionsåldern sattes till 67 år. Då var medellivslängden ca 60 år, varför väldigt få fick del av den mycket låga pensionen. Numera är pensionsåldern mer flytande. De flesta räknar nog med att ungefär 65 år är en aktuell pensionsålder. Nu är den förväntade medel­livs­längden för kvinnor ungefär 84 år och för män 80 år. Omräknat till förhållandet när pensionen infördes, så borde alltså vår pensionsålder idag vara ungefär 90 år!

Andelen äldre ökar i Sverige, levnadslängden stiger och pensionärerna är allt piggare högre upp i åldrarna.

 

Många pensionärer har sålt sin villa, som genom åren ökat i värde, varför de frigör kapital som möjliggör att de kan leva ett gott liv.

 

Många kan och vill arbeta längre upp i åldrarna och detta kan bli nödvändigt för att finansiera de framtida pensionerna. Sannolikt kommer pensionsnivåerna sett som en andel av slutlönen att sjunka.

 

Låt oss göra en jämförelse hämtad ur SCB:s befolkningsprognoser räknat på 100 personer i åldern 20-64 år, så får vi försörjningsbördan.

 

Försörjningsbördans förändring fram till 2050 räknat 100 personer i åldern 20-64 år. 


       2015          2050     
Barn 0-19 år  39 41
Åldern 20-64 år     100 100
Äldre 65 år - 34  45

              

I tabellen ovan redovisas hur många 100 yrkesaktiva med skatter och andra avgifter som ska försörja 39 barn och 34 pensionärer. Om 30 år är motsvarande siffror 41 resp. 45.

 

Nu är det svårt att göra en exakt beräkning av försörjningsbördan, eftersom även pensionärer betalar skatt och moms. Dessutom varierar förvärvsfrekvensen för åldrarna 20-64 år. Siffrorna ger ändå en indikation på att med ett oförändrat pensionssystem ökar försörjningsbördan för kommande generationer.

 

Vi 34 i ovanstående tabell, som nu är beroende av att 100 yrkesverksamma betalar skatt, kommer att ha många år kvar att leva och vi blir fler för varje år, flera som ska försörjas av färre yrkesverksamma. Vi kommer förhoppningsvis också att vara friska och aktiva högre upp i åldrarna.

 

Vem ska göra alla arbetsuppgifter som måste fungera även i framtiden? En del jobb kan flytta till låglöneländerna, digitala funktioner kan utlokaliseras, men soptunnorna ska tömmas, poliser hålla ordning, mat ska lagas, bilen ska repareras, affärerna ska ha försäljare, läkarna ska bota oss osv.?

 

Våra ungdomar lämnar landsbygden när de kommer upp i yrkesaktiv ålder - storstaden lockar för där finns jobben. Kvar blir landsbygdskommunerna med kostnader för skola, barn- och äldreomsorg samt tomma lägenheter, men den yrkesverksamma delen av befolkningen minskar.