Utgivna böcker av samma författare:
Bild omslag:
https://pixabay.com/sv/photos/tanka-bensinstationer-bensinpump-2157211/
2021 Lars-Arne Sjöberg
Förlag: BoD
Tryck: BoD
Alla rättigheter förbehålls
Vi kommer att få uppleva stora förändringar under några år framöver när det gäller val av energiformer. Vi kommer att få förarlösa bilar och vi är tvingade av miljöskäl att minska de fossila drivmedlen.
Nu ska det vara elbilar och deras framgång är beroende av utvecklingen av batterier med hög lagringskapacitet.
Kanske är bränsleceller lösningen, där bilen tankas med vätgas och släpper ut vatten som avgaser.
Låt oss konstatera att energin är oförstörbar. När vi talar om energiproduktion, så handlar detta om att föra över energi till andra former, som kan lagras eller förbrukas.
Privatbilismens bilar står kanske parkerad 23 timmar per dygn på dyrbar tomtmark när de inte står stilla i en bilkö.
Kan vi få bort privatbilismen i de av trafikstockning förlamade städerna? Bilarna kan samlas i en bilpool och vi kan med ett enkelt kommando på vår smartphone eller PC få en förarlös bil framkörd och som transporterar oss dit vi önskar och väljer väg där framkomligheten är bäst. Bilen kan därefter vara tillgänglig för nya uppdrag och betalning fixar en smart betalningslösning.
Vi vet inte hur långt den tekniska utvecklingen kan gå, men däremot börjar det bli allt tydligare att det finns en gräns för produktionen av alla de prylar som utvecklas. Med dagens teknik krävs allt större mängder av olika råvaror där tillgången börjar bli knapp. Vår utveckling kräver allt större mängder av sällsynta metaller och andra ämnen.
Och någon gång tar de slut1.
Vi måste utveckla batterier, som bygger på metaller, som finns i större mängd. Samtidigt måste vi återanvända de metaller, som vi redan nu använder i våra nya applikationer.
Om förnybara och icke förnybara energikällor 2
Vi brukar dela in energin i förnybara energikällor och icke förnybara energikällor. De icke förnybara energikällorna återbildas mycket långsamt eller inte alls varför de kan ta slut i det korta perspektivet.
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/ravarorna-som-kan-ta-slut
https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-energikallor
Som förnybara energikällor räknar vi
De förnybara energikällorna fylls på genom solens strålar. Varje dag strålar solen 10 000 gånger mer energi in till jorden än vad vi människor använder.
Solens strålar påverkar och är förutsättningen för livet på jorden.
Geotermisk energi är värme som finns i jordens inre. Denna värme kan dels komma från tiden när jorden bildades och dels från värme som fylls på vid radioaktivt sönderfall i jordens inre. På Island tränger varmt vatten ändå upp till jordytan och bildar naturliga varmvattenpooler ute i naturen, så kallade gejsrar. Den uttagna energimängden är försumbar i förhållande till energimängden i jordens inre, varför denna energiform kan kallas fossilfri.
Värmen i berggrunden ökar med djupet och i Sverige ökar temperaturen med mellan 15–30 grader per kilometer (den geotermiska gradienten). Vid en medeltem-peratur i markytan på 10 °C är temperaturen på 2 km djup ca 40–70 °C1.
I Sverige finns lämplig berggrund i Skåne och där finns även Sveriges hittills enda geotermiska anläggning. Den bidrar med en fjärdedel av energin i Lunds fjärrvärmenät.
I Sverige behövs borrdjup på motsvarande 5–7 km för att temperaturen i berggrunden ska vara tillräckligt hög för detta.
https://www.sgu.se/samhallsplanering/energi/fornybar-geoenergi-och-geotermi/geotermi/
Till fossila bränslen hör fossilgas (även kallad natur-gas), kol och olja (till exempel bensin). Energin i de fossila bränslena är, precis som i biobränslena, solenergi som bundits genom fotosyntesen. Skillnaden är att fossila bränslen skapats under mycket lång tid av växter och djur som levde för länge sedan. De döda växterna och djuren har under miljontals år utsatts för höga temperaturer och tryck i marken. På så vis har de omvandlats till kol, olja och fossilgas som nu återfinns på land och på botten av haven.
I Sverige kommer hälften av den energi som används från förnybara energikällor. Globalt sett är bilden annorlunda – nästan 80 procent av världens energi kommer från fossila bränslen.
Icke förnybara energikällor baseras på begränsade resurser, som inte nybildas, eller nybildas så långsamt att de ur ett mänskligt tidsperspektiv riskerar att ta slut. Kärnenergi och fossila bränslen hör till de icke förnybara energikällorna.
En amerikansk forskaren, Jeff Dukes vid universitetet i Utah, har beräknat att det går åt 23,5 ton förhistoriskt växtmaterial för att bilda en liter bensin. Detta motsvarar ett vetefält på 16 200 kvadratmeter, där precis alla delar av växten räknas med – det vill säga ax, blad, rötter och stjälkar. Denna liter bensin förbrukar vi snabbt med två mils bilresa. Konsumtionstakten överstiger med bred marginal bildningshastigheten, varför dessa energikällor tar slut och lämnar efter sig stora mängder växthusgaser.
Svenska forskare gör fossilfri olja av sågspån på 30 minuter 1
I naturen tar det hundratusentals år att omvandla organiskt material till olja, som sen kan bli till fordonsbränslen, kemikalier och material.
RISE kan framställa olja på 30 minuter. Den snabba processen kräver värme och tryck, närmare bestämt 300 °C och 100 bar.
Processen kan arbeta med allt som innehåller organiskt material varför man kan ta vara på stora mängder restströmmar från skogs- och jordbruksindustrin.
Kärnenergi utvinns ur uran, ett mycket energirikt ämne som finns i begränsad mängd på jorden. Av säkerhetsskäl och problemen med långsiktigt avfallsförvaring gör att denna energiform under de närmaste årtiondena får klinga av i takt med kärnkraftverkens livstid uppnås.
Bensin är en blandning av flytande kolväten (framförallt alkaner) med 5 till 10 kolatomer. Den är en lättflyktig, lättantändlig och lättflytande vätska med kokpunkt mellan 30 och 190 °C för motorbensin. Bensin är det viktigaste bränslet för förbränningsmotorer2.
Den absolut största användningen av bensin är som bränsle i mindre motorer (från enstaka till tusentals kilowatt), i mopeder, motorcyklar, personbilar och propellerflygplan.
Före ottomotorns genombrott användes bensin främst till fläckborttagning, avlusning, lampolja, lösningsmedel inom fettindustrin med mera.
Bensin är ett handelsnamn för ett petroleumdestillat som består av över 500 olika kolväten. Alla dessa kolväten kan indelas i grupper där de vanligaste och en typisk sammansättning är
Energi
Bensin har ett nettoenergiinnehåll på cirka 43 MJ/kg (megajoule/kilogram), med vissa variationer – 1 liter bensin anses motsvara ca 9,1 kWh.
E10 bensin kommer nu till Sverige 3
I augusti 2021 lanserades den nya standardbensinen E10. De flesta bilar, men inte alla, tål den högre etanolhalten.
Sverige ska vara fossilfritt 2045. En tuff målsättning. Klarar vi det blir vi ett av de första välfärdsländerna i världen som är klimatneutrala.
Målet innebär omställningar i de flesta branscher. För bilismen betyder det att Sverige ska ha en fossilfri fordonsflotta 2045. För att klara det sker en stegvis elektrifiering av nybilsförsäljningen. Ett annat sätt att minska koldioxidutsläppen är genom den så kallade reduktionsplikten som anger inblandningskrav av biobränslen i bensin och diesel.
Dieselolja består huvudsakligen av kolväten med mellan 10 och 22 kolatomer. Den har oftast ett cetantal av minst 45 och tillverkas för det mesta med petroleum (råolja) som råvara. Dieselolja framställs på oljeraffinaderier ur råoljebaserade kolvätefraktioner som även kallas gasolja, medeldestillat eller petroleumdestillat.
|
Cetantal är ett mått på tändvilligheten hos dieselmotorbränslen. Ju högre tändvillighet, desto högre cetantal. Med tändvillighet avses ett bränsles förmåga att självantända vid högt tryck och temperatur.
|
Dieselbränslets egenskaper och kvalitet är avgörande för att motorn ska fungera och ge rätt prestanda, avgasutsläpp och livslängd samt möjliggöra effektiv avgasreningsteknik.
Miljö och kvalitet
Redan 1991 införde riksdagen en miljöklassning av diesel för att minska hälsoriskerna av dieselavgaser, särskilt i tätorter. Diesel av miljöklass 1 och 2 minskar utsläppen av framför allt partiklar, hälsoskadliga kolväten och svavelföreningar men även kväveoxider.
Vilket diesel ska jag välja?
Valet av diesel kan bero på en mängd faktorer såsom rekommendationer från leverantörer och fordonstillverkare, företagets miljöpolicy, användningsområde eller hur länge du behöver lagra produkten. Rekommenderad lagringstid för diesel med rapsiblandning är till exempel max 1 år.
Positivt:
Negativt: