ATT ÄTA INSEKTER

är inte bara en fluga

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

1. Vårt dagliga bröd giv oss…i morgon?
2. Fossil energi på väg ut
3. Nu blir vi digitaliserade
4. Framtidstro eller klimatångest
5. Såga, bränna, koka eller…?
6. 193 spännande forskningsnyheter
7. Året är 2050
8. Avfall – resurs eller problem?
9. De nya svenskarna
10. Dagens och morgondagens kemiteknik
11. Textilier - idag och i morgon
12. Onödig vetande
13. Svensk kemiindustri
14. Sverige ett land i förändring
15. Lantis eller stadsbo
16. Sverigebilden – vår egen och andras
17. Kemiindustrin – En framtidsbransch?
18. Jordens undergång eller bara ett hack i kurvan
19. Plast på fel plats – I havet och på land
20. Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk
21. Mat från jord och vatten
22. Fossilbil eller fossilfri bil

Copyright 2021 Lars-Arne Sjöberg

Förlag: BoD

Alla rättigheter förbehålls

Inledning

1. Inledning

Frågan gäller inte om vi ska äta insekter utan när. I den framtida matförsörjningsstrategin finner vi insekter, som ett självklart alternativ.

Om maten ska räcka till jordens växande befolkning, måste vi använda andra råvaror. Redan idag äter man i många länder maträtter baserade på mjölmaskar, gräshoppor, syrsor, tusenfotingar, gräshoppor, dyngbaggar, fjärilslarver, termiter, bärfisar, fluglarver, myror, termiter m.m.

Vi har en hög äckelfaktor att övervinna och det dröjer nog innan detta blir vanligt på våra matbord.

Att äta insekter är ett sätt att klara behovet att få maten att räcka till en växande befolkning. Dessutom kan vi odla insekter, eftersom arealbehovet för denna odling är betydligt mindre än vid annan livsmedelsproduktion.

Insektssurret som inte får tystna 

1. Insektssurret som inte får tystna ¹

Pollinering är viktig. Utan bin, fjärilar och blomflugor skulle skördarna av främst bär, frukt, raps och klövervall bli avsevärt mindre. Insekterna är också nödvändiga för småfåglar och till exempel jordlöpare, är viktiga bekämpare av skadeinsekter. Många insekter artbestäms på Station Linné, som är en internationellt arbetande forskningsstation. Andra skickas vidare till experter runtom i världen för identifiering.

Mängden flygande insekter har minskat med 75 procent de senaste tre årtiondena. En omfattande insektsstudier har genomförts i Sverige. Om men lägger samman de undersökningar och inventeringar som gjorts, kan man säga ganska mycket om hur det går för de svenska insekterna.

Runt två tredjedelar av fångsten består av tvåvingar (myggor och flugor). Det är också ganska mycket bin, getingar och andra steklar.

I Sverige finns runt 27.000 kända insektsarter, från knappt synbara flugor till de jämförelsevis jättelika ekoxarna och makaonfjärilarna. För flera arter har det varit tydliga nedgångar.

Vid Ringsjön i Skåne fanns 68 bofasta dagfjärilsarter vid en inventering på 1870-talet. 120 år senare fann man endast 30 av dessa vid en liknande inventering. Likartade resultat finns även från södra Småland.

Även vildbina är hotad. Av landets runt 270 biarter är en tredjedel hotade och utbredningen har tryckts ner mot de sydöstra delarna av landet.

Färre ängar och betesmarker

Den främsta anledningen till dagfjärilarnas och binas tillbakagång är sannolikt den drastiska minskningen av ängs- och betesmarker.

För många skogslevande insekter är brist på död ved och gamla träd oftast problemet.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har följt upp studier på jordlöpare från 1980-talet och kan konstatera att vissa jordlöpare ökar, andra minskar.

Artdatabanken visar att ett förändrat landskap, där både jord- och skogsbruket blivit mer intensivt. Detta har lett till att många insekter som är beroende av en enskild värdväxt eller en viss livsmiljö minskar. Arter som inte är lika kräsna, generalisterna, klarar sig däremot bra.

Världens insekter på väg att utrotas ²

Världens insekter är i snabb takt på väg att utrotas – om 100 år kan de vara utdöda, varnar en ny rapport. Det skulle leda till katastrofala följder för både människan och ekosystemet.

• Naturen som vi känner den skulle i så fall upphöra, säger Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

I en internationell forskningsrapport sammanställts 73 studier i ämnet. Om utvecklingen fortsätter kan insekterna i världen vara utrotade om 100 år.

• Om vi inte förändrar vårt sätt att producera mat kommer insekterna att gå mot utrotning om ett par år-tionden, skriver forskarna i rapporten som är publicerad i tidskriften Biological Conservation.
• Det här kommer att få katastrofala konsekvenser för både planetens ekosystem och för mänsklighetens överlevnad, säger Francisco Sánchez-Bayo vid University of Sydney, en av rapportförfattarna, till The Guardian.
• Naturen som vi känner den skulle i så fall upphöra, säger professor Tomas Roslin.

Antalet insekter i världen har minskar, mätt i vikt, med 2,5 procent per år de senaste 25–30 åren. Hastigheten är snabbare för insekter än för till exempel däggdjur och fåglar.

1. Insektssurret som inte får tystna – Sveriges Natur

2. Alla insekter kan vara utrotade om 100 år – ny rapport | Aftonbladet

Hälsorisker?

 ¹

1. Kemiska risker

Föroreningarna härrör ofta från foder. Sådana kemikalier innefattar bland annat tungmetaller, svamp- eller växtgifter, samt nedbrytningsprodukter från veterinärmediciner eller pesticider.

Insekter, som föds upp på jordbruksavfall, kan utsättas för växtskyddsmedel och mykotoxiner (svampgifter, exempelvis från mögelsvamp).

• Tungmetaller
  Anrikning av metaller i insekter kan generellt sägas skilja sig mellan essentiella och icke-essentiella metaller, såsom tungmetaller. Essentiella metaller, såsom koppar och zink, ackumuleras inte i insekten. Koncentrationen regleras fysiologiskt till en lämplig nivå.

Tungmetaller i insekter beror på vilken metall det handlar om, metallkoncentrationen i insektens foder, insektsarten och insektens tillväxtfas.

Den tungmetall som verkar kunna ge de största problemen är kadmium. Även upptag av bly, kvicksilver och arsenik har studerats i olika insekter. Resultaten pekar åt olika håll, men det står klart att man i industriell produktion kommer att behöva kontrollprogram för tungmetaller.

• Organiska ämnen
  Organiska toxiner i insekter kan antingen vara ett resultat av att insekten själv syntetiserar ett naturligt toxin eller att toxin från insekternas foder ackumuleras i insekten. Det finns dock inga tecken på att insekter avsedda för mat eller foder i Europa själva producerar reaktiva, irriterande eller giftiga ämnen i de livsstadier där de är tänkta att konsumeras.

• Mikrobiologiska risker 
  Insekter har på samma sätt som andra levande organismer, som används som livsmedel, en potential att bära på och sprida mikroorganismer med patogena eller toxiska effekter, antingen för insekterna själva eller för människor och djur som äter insekterna.

Det är därför viktigt att de mikrobiologiska riskerna förknippade med produktion av insekter som livsme-del klarläggs. Forskningen om dessa risker kring insekter som mat och foder är relativt begränsad men har under de senaste åren ökat, framför allt vad gäller förekomsten av bakterier.

• Bakterier
  Många bakterier är naturliga patogener för insekter (så kallade entomopatogena bakterier) men är inte kända för att framkalla sjukdomar hos människan eller andra ryggradsdjur.

De bakteriella riskerna kring insekter som mat för oss människor handlar därför i första hand om introduk-tion och spridning av patogena bakterier i samband med uppfödning (via foder eller substrat) och lagring.

• Virus
  Liksom för bakterier finns det bland de insekter som används som livsmedel många virus dokumenterade som har patogena effekter på insekterna själva, och som därför kan leda till förluster inom industriell uppfödning.

• Allergener
  Konsumtion av insekter kan orsaka allergiska reaktioner. Olika typer av insekter kan orsaka olika typer av allergiska reaktioner. Reaktionerna kan variera från irritation i munhålan till klåda eller svullnader på olika delar av kroppen, eller ge astma eller anafylaktisk chock som i värsta fall kan leda till döden.

1. nutritionsfakta.se | kunskapsportalen om mat och halsa

Så måste vi äta för att rädda jorden

1. Så måste vi äta för att rädda jorden ¹

Vi måste minska vår köttkonsumtion kraftig. Den måste mer än halveras och mängden frukt och grönsaker måste bli dubbelt så stor. Det framgår av vetenskapliga sammanställningen över hur vi bör äta för att jorden inte ska drabbas av katastrofal skada

På initiativ av tidskriften The Lancet, och i samarbete med bland annat Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, har man nu i en rapport visat hur vi människor bör äta för att livet på jorden inte ska drabbas av katastrofal skada på planeten.

Bakgrunden är att fler än tre miljarder människor är felnärda i dag, Befolkningen lider av såväl under- som övervikt. Dagens matproduktion utarmar jordens resurser på ett ohållbart sätt och påskyndar klimatförändringen. Lägg därtill det faktum att antalet munnar beräknas vara 2,5 miljarder fler inom en snar framtid. För om bara 30 år (2050) beräknas jordens befolkning att vara 9,7 miljarder.

Man beräknar att minst 35 procent av våra kalorier bör komma från fullkorn och rotfrukter, som potatis, samtidigt som proteinkällorna. Att äta rött kött går bra, men maximalt bara i snitt 14 gram per dag. Mängden frukt och grönsaker som vi får i oss varje dag bör vara minst 500 gram.

Om jordens befolkning vänjer sig vid en sådan diet - och minskade matsvinnet med hälften - skulle vi kunna försörja jordens befolkning på ett hållbart sätt. Dessutom skulle en sådan mathållning även minska antalet döda med elva miljoner människors död varje år.

• Maten vi äter och hur vi producerar den avgör såväl människors som planetens hälsa, och för tillfället har vi fått detta kraftigt om bakfoten, säger en av artikelförfattarna, professor Tim Lang vid University of London, till tidskriften.

Han fortsätter

• Vi behöver genomgripande åtgärder där vi förändrar den globala matproduktionen på en skala vi aldrig skådat tidigare, fast på ett sätt som är anpassat till varje lands förutsättningar. Dessa problem är inte lätta att åtgärda, men målet är inom räckhåll.

37 experter inom olika forskningsfält från 16 olika länder, däribland Sverige, har deltagit i en studie.

• Den här rapporten visar hur vi bör äta, men framför allt att det är möjligt att föda en växande befolkning på ett hållbart sätt, säger Line Gordon, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och en av författarna bakom rapporten.
• Men är det även praktiskt möjligt?
• Jag tror att det går. Vi har inte något annat val, men då behöver vi engagemang från både politiker och näringslivet.
• Äter du själv på detta sätt?
• Jag försöker. Jag har minskat på köttet och ökat mängden baljväxter, men det krävs att man har kunskap och får hjälp att välja rätt.

Därför ska vi äta insekter!

Varför ska vi äta insekter? Det finns många anledningar.

Som framgår av ovanstående tabell så finns det många framtida frågetecken kring hur vi ska få maten att räcka i framtiden.

Den ökande befolkningen medför att vi måste tänka nytt när det gäller att producera mer mat i framtiden.

Konkurrens om åkerarealen

Den ökande befolkningen kräver åkerareal för produktion av fibrer till kläder. Denna odling är ifrågasatt eftersom denna kräver miljöskadliga kemikalier och stora vattenvolymer.

Lösningen kan vara att ersätta bomullsfiber med cellulosafibrer sk. viskosfibrer. Här kan det uppstå en kamp mellan olika intressenter av dessa fibrer.

Fler invånare ökar behovet av bostadsbyggande, där jordbruksmark tas i anspråk för bostäder.

Insekterna är nyttiga och näringsrika!

Proteininnehållet varierar och beror en hel del på vad man matar insekterna med. En jämförelse mellan nötkött och kött från syrsa och mjölmask, visar på några nyttiga insekter.

Insekter har höga halter av järn och proteiner².