MAT FRÅN LAND OCH VATTEN –

Jord- och vattenbrukets produkter

Lars-Arne Sjöberg

Utgivna böcker av samma författare:

1. Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?
2. Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?
3. Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.
4. Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?
5. Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!
6. 193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik
7. Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?
8. Avfall – resurs eller problem?
9. De nya svenskarna – tillgång eller problem?
10. Dagens och morgondagens kemiteknik
11. Textilier – Idag och i morgon
12. Onödigt vetande – eller bara trams
13. Svensk kemiindustri
14. Vad väntar runt hörnet? – Mot en oviss framtid
15. Lantis eller stadsbo? – Var vill du bo?
16. Sverigebilden – Vår egen och andras
17. Kemiindustrin – En framtidsbransch?
18. Jordens undergång – Eller bara ett hack i kurvan
19. Plast på fel plats – I havet och på land
20. Kemikaliejordbruk eller ekologiskt jordbruk

© 2021 Lars-Arne Sjöberg

Bild framsidan: https://pixabay.com/sv/photos/gr%C3%B6nsaker-broccoli-diet-fiber-mat-1238252/

Förlag: BoD

Tryck: BoD

Alla rättigheter förbehålls

INLEDNING

1. INLEDNING

Allt liv på jorden är beroende av solen. Solstrålarnas energi ger tillsammans med vatten och koldioxid i fotosyntesen upphov till biomassa. Denna produkt kan vi konsumera direkt eller låta den ta omvägen via ett lämpligt djur till animaliska produkter som vi äter.

Våra tillgångar på mat är olika i olika delar av Världen. Vi måste öka mängden mat eftersom det fortfarande finns de som svälter och det blir fler munnar att mätta eftersom befolkningen växer i antal. Tillgänglig åkerareal ökar däremot inte. Vi har utmaningar framför oss.

Med fler munnar att mätta globalt sett minskar möjligheterna att importen livsmededel från länder, som själva behöver sin mat. Sveriges försörjningsgrad är ungefär 50 procent - jämför med 80 procent i till exempel Finland. Vi är redan idag mycket beroende av livsmedelsimport.

BEFOLKNINGEN

En prognos från juni 2019 pekar på en befolkning på 9,7 miljarder år 2050. I Afrika söder om Sahara beräknas befolkningen fördubblas under den här perioden¹.

Befolkningen kan växa till 11 miljarder år 2100, enligt samma rapport från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor.

Det är i länderna Indien, Nigeria, Pakistan, Kongo-Kinshasa, Etiopien, Tanzania, Indonesien, Egypten och USA som år 2050 kommer att stå för över hälften av världens befolkningstillväxt. Samtidigt kommer Kina se sin befolkning sjunka med 2,2 procent eller cirka 31,4 miljoner mellan 2019 och 2050 – antagligen som en följd av enbarnspolitiken.

Några förändringar som påverkar befolkningssiffrorna:

• Sedan 2010 har befolkningen minskat med minst en procent i 27 länder på grund av låga födslotal.
• De totala globala födslotalen, som sjönk från 3,2 barn per kvinna 1990 till 2,5 år 2019 och förväntas falla ytterligare - till 2,2 år 2050. För att säkerställa framtida generationer och förhindra befolkningsminskning krävs ett genomsnitt på 2,1 barn per kvinna.
• Den globala genomsnittliga livslängden blir 77,1 år 2050 mot 72,6 år i dag. År 1990 var den genomsnittliga livslängden 64,2 år.

Urbaniseringen fortsätter och FN räknar med att det kommer att finnas 41 superstäder med över tio miljoner invånare år 2030. Runt år 2050 beräknas två tredjedelar av alla människor på jorden att bo i städer².

Inflyttningen till städerna medför krav på landsbygden. En krympande andel av befolkningen ska genom sina odlingar försörja en växande stadsbefolkning med mat.

1. https://www.nyteknik.se/samhalle/fn-prognos-9-7-miljarder-i-varlden-2050-6962384

2. https://feber.se/samhalle/ar-2050-lar-tva-tredjedelar-av-alla-manniskor-bo-i-stader/363519/

KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER

1. KONSUMTION AV VAROR OCH TJÄNSTER

Varifrån kommer den mat, som vi dagligen äter utan att tänka på varifrån den kommer. Många av dessa varor medför ökning av växthusgaserna – dels vid produktionen och dels i många fall vid transporter från avlägset belägna länder

• Soja från Brasilien används som proteinfoder till svenska kor.
• Lax odlas längs Norges eller Chiles kust. Den odlade laxen föds upp på foderfisk som kommer från Västafrikas eller Sydamerikas västkust.
• Gulfenad tonfisk fiskas i Stilla havet utanför Ecuador.
• Kaffet kommer ofta från Brasilien eller Colombia.
• Ketchupen tillverkas av spanska, portugisiska eller italienska tomater.
• Palmolja odlas på stora plantager i Malaysia och Indonesien.
• Jätteräkor odlas i dammar på många ställen i världen, bland annat längs Indonesiens kuster.
• Uppfödning av nötboskap ger utsläpp av växthusgaser, men betande djur kan också bidra till biologisk mångfald.
• Fettet som du steker köttbullarna i kan innehålla palmolja från plantager i Indonesien och Malaysia.
• I makaroner ingår durumvete som är en vetesort med hög proteinhalt. Durumvete odlas bland annat i Österrike och i Italien.
• Sockret i ketchupen är gjort av sockerbetor som odlats i Sverige.
• Mycket av det ris som finns i Sverige odlas i Thailand. Ris är, tillsammans med vete och bomull, en av de mest vattenkrävande grödorna och bidrar till stora utsläpp av växthusgaser.

Vår disponibla inkomst har förändrats och därmed våra konsumtionsvanor. Vi köper varor i stället för tjänster.

• I stället för tyg köper vi färdigsydda kläder
• I stället för mjöl och jäst köper vi bröd, bullar och kakor. Vi kan t.o.m. köpa limpan och osten skivad, men vi måste tills vidare tugga maten själva!
• I stället för matråvaror köper vi färdiglagad mat att värma i mikron.
• I livsmedelsaffärerna finns endast godis i lösvikt. Det mesta är i färdiga förpackningar. Kravet på nya förpackningar ökar och efterfrågan på förpackningsmaterial stiger.
• Vi går inte till skomakaren med våra trasiga skor utan vi slänger dessa och köper ett nytt par.
• Vi har fått ett nytt begrepp planerat åldrande. Många prylars livslängd begränsats medvetet.
• Istället för att en serviceverkstad lagar den trasiga TVn slänger vi den (i bästa fall till återvinning).

Vår disponibla inkomst har ökat och vi kan köpa nytt utan att fundera på om det finns mer hållbara alternativ.

Disponibel inkomst per capita (Kronor)

Vi har ändrat vår konsumtion sedan 1960:

• Ris och pasta har ökat kraftigt medan konsumtionen av potatis har minskat.
• Färska grönsaker har mer än tredubblats sedan 1960.
• Konsumtionen har ökat, speciellt fjäderfäkött, jämfört med år 1960.
• Mjölkförbrukningen har minskat dramatiskt, samtidigt har yoghurt och fil ökat.
• Konsumtionen av ost har mer än fördubblats.
• Korvkioskerna har blivit minikök och kan erbjuda hela måltider.
• Vi äter mer snabbmat, som intas utan bestick.

Det är självklart för de flesta av oss att vi ska kunna äta oss mätta. Det är till och med så att vi lockas att äta så mycket att vi dras med övervikt.

Fetma är ett väldigt vanligt problem som hela tiden ökar i världen. Idag dör fler människor på grund av fetma än av svält och undernäring enligt World Health Organisation (WHO). Varför har det blivit så? Har våra stillasittande arbeten ersatt tidigare fysiskt krävande arbetsuppgifter?¹

Snabbmaten och allt socker vi petar i oss har också en stor inverkan på den dramatiskt snabba viktuppgång som skett under de senaste åren.

Forskare i USA har jämfört vilka effekter tidigare värme-böljor haft på matförsörjningen. De har kombinerat upp-gifter från tidigare temperaturhöjningarna på jorden och prolongerat temperatureffekterna fram till år 2100. En slutsats är att mer än hälften av jordens befolkning kan stå inför svår matbrist år 2100 på grund av klimateffekter.

Samtidigt som klimatet riskerar att minska skördarna så växer befolkningen med ytterligare några miljarder, vilket ökar problemen².

Om maten ska räcka till jordens växande befolkning, måste vi använda andra råvaror. Redan idag äter man i många länder maträtter baserade på Insekter, mjöl-maskar, gräshoppor, syrsor, tusenfotingar, gräshoppor, dyngbaggar, fjärilslarver, termiter, bärfisar, fluglarver, myror, termiter m.m. Redan idag sväljer vi (av misstag) runt 14 stycken insekter under ett år. Det blir 1190 stycken insekter under ett 85-årigt liv. Det är alltså ungefär som att äta en mindre myrstack!

Hushållens konsumtion efter ändamål år 2019 ³

Livsmedel, icke alkoholhaltiga drycker1        2,5 %

Alkoholhaltiga drycker, tobak                         3,3 %

Kläder, skor                                                     4,1 %

Bostad, el, gas, uppvärmning                       25,8 %

Möbler, hushållsartiklar, rutinunderhåll         6,0 %

Hälso- o sjukvård                                           3,2 %

Transporter                                                   12,9 %

Kommunikation                                              3,1 %

Fritid, underhållning, kultur                          11,3 %

Utbildning                                                       0,3 %

Hotell, caféer, restauranger                             6,8 %

Övriga varor o tjänster                                  10,6 %

Konsumtionsförändringar mellan 1995 och 2019

Om vi vill studera förändringar över tid kan vi i nedanstående se förändringarna under tiden 1995 till 2019.

Ökning resp. minskning i konsumtionsandelar, procentenheter. 

                                                                                            % enheter

Livsmedel, icke alkoholhaltiga drycker            - 1,5

Alkoholhaltiga drycker, tobak                           - 1,4

Kläder, skor                                                       - 0,5

Bostad, el, gas, uppvärmning                            - 4,5

Möbler, hushållsartiklar, rutinunderhåll              1,5

Hälso- o sjukvård                                                0,9

Transporter                                                          0,6

Kommunikation                                                   1,1

Fritid, underhållning, kultur                                0,4

Utbildning                                                            0,3

Hotell, caféer, restauranger                                  2,0

Övriga varor o tjänster                                         1,1

Om man jämför hur stor del av den disponibla inkomsten en person använder för livsmedelsinköp, så visar detta på stora skillnader mellan olika länder⁴.

Livsmedelsinköp i procent av lön

                       USA                                6,7 %

                       Schweiz                          8,9 %

                       Danmark                       11,2 %

                       Sverige                          12,2 % 

                       Norge                            13,0 %

                       Lettland                         23,7 %

                       Ryssland                        30,5 %

                       Nigeria                          56,7 %